Nästan.
Vi blev utdragna för samtal jag och Angelica idag på jobbet. Jag kännde på mig att det var något illa. Men mer typ som en utskällning eller så. Men nähä. "Du ger inte det vi söker. Vi måste låta dig gå".
Tack.. avskedad fick inte ens stanna månaden eller veckan ut.
"Jääätte synd verkligen alltsååå" *påklistrat leende och tydlig mystisk ironi i rösten*


Jag jobbade ju på GP som säljare. Standard var att sälja ca 3 per dag. jag sålde ca 2. Vi fick skäll av vår chef om kunder inte svarade när man ringde. (????) Samt att hela stället var en favoriserings avdelning. Vissa var omtyckta och andra inte. Det gällde mig och Angelica. Vi blev spanade på hela tiden. Ringer ni bra? Jobbar ni? Hur går det? Hur många odrar? Medans andra fick. Kämpa på! Fan va grymm du är! Jag litar på dig! etc.
En timlön på 40 per timma. och jobba 4 timmar per dag. Världens sämsta jobb. Men jag hade iallafall något medans jag sökte nya. Och nu då? Nu är det ju PANIK! Inget jobb liksom. Nu får jag inte alls vara kräsen. Jag ska verkligen bomba folk med ansökningar.

TACK.

Nu gäller jobbsökning 24/7.

Jävla skit.