såg nu att jag hade glömt och publicera ett inlägg igår

Det var om Blondinbella. Och jag skrev ju om henne och andra liknande bloggerskor härom dagen. Att de hade left på silverfat et.c  Nu tar jag tillbaka det, Nu har Blondinbella tagit ett kliv in i våran hjärtlösa och fruktandsvärda värld.  Hon är nu en av oss alla på listan som sexuellt utnyttjade brottsoffer.  Och det är fruktandsvärt. Vi blir jagade om och om igen varje natt. Det är ju inte så att vi är hela och glada. Vi kommer få uppleva detta scenario i huvudet om och om igen hela livet. Det har jag iallafall gjort.. I mitt fall så var jag ju så ung när det hände att min hjärna självförsvarade mig och raderade bort en del av händelsena i minnet. så nu måste jag varje dag hos min psykolog leta för att kunna bearbeta. och det kommer 1 ny sak tillbaka varannan månad ungefär.
Det är ett helvette att inte veta.

Men det enda som jag stör mig på. det är varför ska hon ha uppmärksammheten och credden.  när vi sitter ca 500.000kvinnor och säkert män till och har gått igenom samma sak. Inte får vi nån lyx och tyckasyndom artikel.
Det är där jag tycker att saker går och spårar ur bland dessa überkända bloggerskor. Snart kommer det vel en hel artikel. om att blondinbella köpte dessa byxor för att bearbeta och det ska ni med göra nu! eller något sådant. nä usch ta bort propagandan och släng fram lite välgörenhet eller något om du är smart, bella.

Men av allt du lever för så ska du tänka på bara dig själv nu och gå hos psykolog vad alla än säger så kan man aldrig gå igenom en sånhär grej i ett normalt psykist tillstånd utan att gå hos psykolog.

Jag väntade 8 år innan jag gjorde det och det var vid det läget där jag stod och skar upp mina armar som jag någonstans förstod. Vadfan, nu. Detta är inte normalt. Sök hjälp.
Och det är inte bara till Blondinbella jag säger detta utan det är till er alla andra i den långa listan av brottsoffer. Träffa en psykolog med jämna mellanrum! Och se till att dina vänner och närmsta vet om att detta har hänt dig. För de är de som kan rädda dig när du ramlar ner i deppresionshålan.. för det kommer att hända... tyvärr kommer det hända flera gånger. Jag har haft många som har hjälpt mig upp ur hålan men lik förbannat ramlar man ner igen och igen och igen. Det är bara att acceptera och försöka bearbeta. Jag vet att det inte kan vara så lätt att prata med polisen i alla fallen. I mitt fall kan jag inte det. För då rikserar jag liv för folk i min omgivning. Jag tänker sitta snällt och försöka le och glädja mig åt andra saker i mitt liv som gynnar mig. Han är ju iallafall inte i min omgivning längre. Iallafall nästan inte. (du vet att jag hatar det, det är inte rätt det kommer skada honom för  livet om du fortsätter låta honom träffa han. du vet att det är dig jag pratar om, jag nämner inga namn)

Gladeligen finns det ett ljus där ute. Och det är att se framåt. I en av mina fall i hålan så skrek jag rakt ut jag vill inte behöva se framåt jag vill leva i nuet, Men det är att acceptera att ska man klara av att gå vidare så måste man se framåt efter en sånhär sak. Det är tyvärr inget val.

Se framåt och sätt upp mål!
Jag älskar er!