sjukan

Allting började för ca 3 år sedan.
Det började med 6 st halsfluss på 6 månader. Därefter magsjuker 5dagar i streck varannan vecka. Vikten låg på ca 59 kilo då jag är 173cm var detta på tok för lite.
Jag försökte stingt gå upp i vikt men lyckades inte. Min livsstil var precis som min ålder. Ung. Jag rökte och drack rätt mycket och ofta. Magsjukerna och infektionerna höll i sig i samband med en väldans många kramper i magen.. 2007 så träffade jag min sambo och min livsstil förändrades drastiskt. Jag lade av med rökning och dricker nästan inte alls längre. Därmed kom viktuppgången Men kramperna fortgick. värre nu. Så illa att jag fick hoppa av Danslinjen jag gick på i gymnasiet. 1 år innan jag skulle tagit studenten.Jag fick lägga ner mitt livs dröm. Att bli en dansare.
Jag gick arbetslös i 6 månader och försökte få jobb. Tillslut fick jag gå tillbaka till mitt gamla sommarjobb. Där både min mor och min sambo jobbar.
Där jobbar jag även nu. Under halvåret så genomgick jag en Gastroskopi. där de går ner genom halsen med en slang och en kamera och tar lite prover och sådant. Det var det jobbigaste jag gått igenom någonsin. Där hittade de att jag hade Dyspepsi, kroniskt magsår. Och en slemhinneinflamation och brock i magmunnen...Men ingen av de problem jag hade. ett antal månader och läkarbesök utan resultat är vi framme idag.
image17Dagen innan jag ska in och göra en Koloskopi. Då de ska in med ett liknande rör igen. Dock igenom ändtarmen.. Jag är redigt nervös och skall idag sitta hemma och äta massa laxeringsmedel. och får ej äta något. Då jag är mäkta hungrig..
Suck.,...
Det återstår bara att se om de nu får något resultat. Och om jag kan få ett slut på dessa kramper någongång..

Det värsta med sjukan är att jag förlorade två vänner pg.a den.. "Vännerna" trodde inte på att jag var sjuk..

Livet är tufft..

Men jag försöker vara glad ändå.. och jag lyckas ganska bra...

Kommentarer
Postat av: jessica

riktiga vänner sviker inte,,med andra ord, dom var inte några vänner, dom bara utnyttjade dig för du hade eget boende.
Du har alldeles tillräckligt med vänner, bekanta och släktingar. Man behöver inte mer. Det blir bara jobbigt då.
puss mor

2008-06-02 @ 19:34:40
URL: http://tvf.blogg.se








Kom ihåg mig?







Trackback
RSS 2.0