Vid 14 års ålder firade jag jul tillsammans med pappas frus släkt. (anledningen var att jag ville fira med familj och släkt. Pappa misstolkar och tar mig till hans frus släkt som jag knappt känner)  Något gick på tok och jag kännde mig utanför. Min mamma firade jul bara några mil bort. Så jag bad henne hämta mig Det blev massa drama bara för det (?). Efter det har jag inte träffat pappas frus släkt.
Nu efter 6 jävla år planerade vi att åka till deras sommarställe i Steninge för att hälsa på över dagen.  Allt verkade gå bra.
Men nu. Dagen innan säger pappa att
"Jag har funderat, Inger har inte riktigt släppt den dära julen, så det är nog dummt om ni kommer."

6 jävla år. Jag är vuxen nu. jag är 20 år. Jag är inte trångsynt. Och jag har släppt allt det där.
Men tydligen inte hon/dem.  Men visst. Var trångsynt då. Och det tänker jag med vara. Jag tänker inte åka ut dit någonsin mer. Det är min protest mot trångsyntheten. Jag gjorde inte ens något jävla dumt.. Jag surade och bad om att få åka till min mamma den julen. Och...... efter 6 år är någon sur för det..

Nähäpp...
FY!!..

Jag tänker hitta på något mycket roligare på lördag istället, vad vet jag inte än... Men såfan roligare ska jag ha..
Man förstör inte mitt "äntligen helg-humör" på det viset..

Jävla............ *morr*

Något som faktiskt sårar mig är att pappa inte ens verkar stå upp för mig. Och kanske berätta att "Min dotter är 20 år, hon har vuxit upp." Eller något sådant.